dumbom

ATT BRY SIG GÖR ONT SÅ DET LÅTER BÄTTRE ATT LÅTA BLI.

SKÄR UPP HELA LIVET MED EN KAKTUS, EN RUTTEN VÄXT SOM MÖRDAT UTSIKTER LÄNGRE ÄN MIG

OCH KROPPEN SOM ÄR FÖR GAMMAL FÖR LIVET SKJUTER UT TAGGAR JAG TÅLMODIGT VÄNTAR PÅ ATT TA EMOT

SIKTAR OCH BRÄNNER, TRÄFFAR UTAN ATT JAG MÄRKER NÅGONTING. DU SIKTAR PÅ NÅGON ANNAN OCH DET HUGGER HÅRDARE ÄNDÅ.

Du ligger på sjukhuset och jag ligger 9° fel och därför kan jag vara naken när du går i dunjacka. Sug på den du.

Jag kan inte låta bli

jag kan inte låta någonting bli som jag vill ha det, väljer att bestämma mig för att vara ensam

stannar hemma och leker med mitt double laser sward. Äter choklad till frukostlunchmiddag utan att skilja dem åt.

Jag vet inte vad det är jag vill åt.

vaknar 15.30 på väg att dra upp gardinen när jag inser att det redan blivit mörkt. Vilken skit. Bäst att bara hälsa på hästen

Min pappa har en båt. En solblekt båt med rostig gammal motor som varit honom trogen i tjugofem år. Döpt till "Löken" med svarta bokstäver. En dag i Juli hittar vi Löken liggandes på havsbotten två meter ner. En bokstav har tynat bort och gör att namnet har bytts ut till "Öken". Det verkar inte bli någon mer båttur för min del.

Här finns plats för fötter i förstora skor.

Alla tanter jag möter, i förstora kläder och sönderrökt hår med blöta hundar som lever fast deras blickar är döda
förstörda men bredvid mig på min trottoar
Dina ögon som aldrig förut varit tomma tappar räkningen på alla ansikten du placerat
små fack i ditt liv som plötsligt försvinner

fast jag behöver dig

Ronja Rövardotter du är en riktig hejjare. Fy i helvete vad hände med oss när vi lekte kurragömma annat än att vi aldrig blev hittade. Tönt.

Alla har fastnat i någon slags hosta som inte funnits på månader och fåglarna utanför mitt fönster har tappat rösten
en liten syster slänger dörrar i mitt ansikte för att jag skriker men jag är så trött på alla håller käften

04:50, vaken och iskall och jag borde sova eller laga fönster. Jag borde men jag gör ingenting.

 Någon jagar mig anfådd, en annan står stilla och stirrar och utanför mitt fönster öser det ner. vatten mörker kyla.
det öser ner på mig med.
2500 blixtar slog ner på en timme men vi hinner inte få ut ens ett ord på 10 om vi har chansen.
jag tappade min kondition när jag tappade min ork och jag slutade springa när jag kände mig jagad. 
hur långt kommer man med håll?
det var vinter när mitt fönster gick sönder och nu är det sommar men precis likadant.
trasigt.

Min lilla explosion.

Jag har hört att du hittat små lappar
samlat på dig allt jag slängt ut.
Varje känsla och du kan inte låta bli
att läsa, se och försöka förstå.
Men dina ögon har förändrats och det gör mig illa
så jag slutar nu, jag sluter mig nu.

min kamera är trasig och jag är hel, då blir det inte mycker mer än det som är

En liten sol som går upp på en promenad till huset bredvid
ränder av solen, bränd och markerad, och vi är på väg nu
det finns en väg nu
hem klockan fem genom olåsta dörren
vi har inget mörker
över oss
bara färger av det som spelar någon roll

Små grodorna dansar med dig än.

Ingen har någontinsin hört dig prata, för du talar med ögonen och alla väljer att blunda.
du vet, det är så svårt att möta någon som håller på att drunkna.

och jag, parkerad i min febersäng, en liten ärta under hjärnan och det är fel
men jag blir tacksam för min sjukdom då jag speglar den i din.  

Dem liknar inte varandra men dem för oss ändå samman
så allt jag gör, slänger en discokula över axeln och sätter fart mot morgondagen.
för jag vet att där finns en chans att du fortfarande andas.

Tvingas jag till någonting så tappar jag lusten. Låt mig vara (allt jag vill men inte kan)

Att någonting så meningslöst kan bli en sån tung last, att riktiga bekymmer inte längre får plats.

sänk varje hög tanke, ingenting är mer än slöseri. Tysta ord i hämnd och om du ändå kunde hålla käften.
så mycket annat värt att rädda, än allt vi verkar förbli.

Vad väljer du, vilja eller tvång? När allt leder neråt och den enda väg som lockar är den som leder bort.

Hej du äcklar mig. Hej det glädjer mig.

Det spelar ingen roll, vad vi gör med vår tid, så länge vi fyller den med minsta känsla
vad spelar du för roll, bredvid mitt löfte, annat än en skepnad insnörd i ännu en lögn?

En blå bild från sekunden då det nya året hälsade-hej.

(Anfådda fåglar faller mot marken och jag har formats till en spegel i uttryck.
håller mig undan för att komma åt, det är ju någonting jag inte når.
slocknar i takt med din berörning, rädsla för ännu ett ras av splitter.
mina känslor är inget annat än en balansgång och det gör att vi alltid brister)

Ett gammalt eko som aldrig riktigt tystnar. nejnejdetärinteomdig.

SJDUIGHDRTUIGHUVBASBRUIRUIRUIRUIRUIRUIQOTAT36897FNVT7GHAUIHGB5VH4nej

Fullmåne. Du gör mig galen och snor min sömn.
Vi vet ingenting och vi ser ingenting,
och vem höjer blicken för en brinnande himmel?
De ena speglar det andra och du märker ingenting.
Men att se en stjärna falla är att finna solen bakom moln.
Vem har du blivit, annat än den du alltid var?

Kortare dagar ger längre nätter åt tänkande och funderande. Det är så det är och så fungerar det. (lite paris på en kant)

Sommaren växer medan dygnens ljus sänks, om jag kunde förbli varm
När världen fryser fast och sommaren blir till sprickor
precis som vi
Gatlampornas ljus ger mig endast mörker
Bevis och bekräftelse på att solen är gömd och himlen full av sprickor
precis som vi.